Katitzi av Katarina Taikon

Katitzi är en zigienarflicka som bor på ett barnhem. I början av boken vet hon inte om att hon själv är romer. Hennes enda minne som har från den tidiga barndomen är från en cirkus. Katitzi är en busig liten flicka som ofta hamnar i trubbel, både med vuxna och med jämnåriga kamrater. En dag kommer hennes biologiska pappa till barnhemmet för att hämta hem Katitzi. Efter den dagen blir inget dig likt för flickan. Hon får träffa på hela sin syskonskara som hon lever tätt ihop med i olika vagnar. De träffar på en hel del fördomsfulla människor som inte tillåter dem att slå läger på deras mark. Barnen får jobba hårt och blir förbjudna av samhället att gå i skola.

Detta är den första boken om Katitzi, som utkom 1969. Jag fick den uppläst för mig som barn och jag minns en hel del av boken men jag har länge varit nyfiken på hur pass väl jag minns den. Därför lånade jag hem boken från biblioteket och läste den högt för min 9-åriga dotter. Hon gillade boken och det blev, förutom en härlig historia att lyssna på, även en nyttig bok då den tar upp hur romerna behandlades förr. Vi fick många fina samtal ihop om hur man bör behandla varandra oavsett ursprung.

Jag tror att denna bok finns i en mer lättläst version än den jag läste för denna bok var tryckt med en riktigt liten text och du lär vara van vid att läsa en sådan för att klara av boken.

En helt klart läsvärd bok som alla borde läsa någon gång.